Nils Karlson
Professor och vd för Ratio – Näringslivets forskningsinstitut
Foto: Erik Cronberg/Ratio
Yrkeshögskolan är på många sätt unik. Det är den enda utbildningsform i Sverige som har som uttalat syfte att tillfredsställa näringslivets kompetensbehov.
Utbildningarna initieras och drivs i nära samarbete med arbetsgivare i olika branscher och samhällssektorer, inklusive offentlig sektor. Arbetsgivarna har en aktiv roll vid planering och genomförande av utbildningarna, inte minst genom att erbjuda obligatorisk praktik i form av den berömda LIA-terminen där LIA står för lärande i arbete. Så säkras relevans och kvalitet. Detta är också förklaringen till att den som har gått en YH-utbildning oftast har mycket goda möjligheter till ett nytt jobb.
Kombinationen är ovärderlig
Forskning, vid Ratio och internationellt, visar att det är just kombinationen av teori och praktik – av vetenskapligt grundad kunskap och praktisk kunskap – som ger verklig kompetens och gör människor anställningsbara. Det är detta som yrkeshögskolan erbjuder.
Skillnaderna gentemot universitet och högskolor är flera. Viktigast är att yrkeshögskolans utbildningar kontinuerligt matchas mot arbetslivets behov. Det innebär att innehåll och inriktningar varierar över tid och kompetensbehov. Av stor vikt är också YH-utbildningarnas obligatoriska inslag av praktik. Genom praktiken, LIA, får eleverna tillämpa de kunskaper som de inhämtat vid skolbänken, utveckla praktisk yrkeskunskap och, inte minst, möjligheter att förbättra sociala färdigheter, omdömeskunskap och så vidare.
90 procent har jobb inom ett år
En annan skillnad finns i att utbildningarna bedrivs i konkurrens mellan privata och offentliga utbildningsanordnare. Inom universitet och högskolor betonas istället akademisk och vetenskaplig kunskap. Där är inslagen av praktik små eller obefintliga, och statliga monopol och myndigheter sköter själva utbildningen. Kopplingen till arbetslivet är inte sällan svag eller outvecklad.
Mot denna bakgrund är det kanske inte så förvånande att närmare 90 procent av de YH-examinerade har jobb året efter sin examen. Talande är även att Yrkeshögskolan är en viktig väg för utlandsfödda att komma ut på arbetsmarknaden. Hela 52 procent hade minst en termin av eftergymnasiala studier före sin YH-utbildning. Det stämmer även för inrikes födda, där motsvarande siffra är 30 procent.
Yrkeshögskolan är produktiv
Väldigt intressant är dessutom att de som har studerat på en YH-utbildning bidrar särskilt till företagens produktivitet. Detta visar forskning som har gjorts på Ratio. Personer som har gått en tvåårig YH-utbildning är nämligen minst lika produktiva som sina högskoleutbildade kollegor, särskilt i förhållande till dem med två- och treåriga yrkesinriktade högskoleutbildningar. Den som vill läsa mer om detta kan läsa Ratiorapporten ”YH-utbildades effekter på företagen”.
Att Yrkeshögskolan nu byggs ut är positivt. Det är helt klart win-win för de som studerar, för näringslivet och för samhället.