Som chef för den statliga myndighet som ansvarar för yrkeshögskolan (YH) får jag ibland chansen att besöka utbildningar runt om i landet. Jag träffar rektorer, lärare, utbildningsledare, arbetslivsrepresentanter och studerande som berättar om sina erfarenheter av YH. En fråga som jag aldrig glömmer att ställa är varför de studerande valt en YH-utbildning. Oavsett om jag är i Luleå på en ingenjörsutbildning, i Skara på hovslagarutbildning eller i Ängelholm på en signalteknikerutbildning är det vanligaste svaret detsamma – för att det är korta utbildningar som leder till jobb.
Det finns självklart många olika anledningar till att läsa en YH-utbildning. Du kanske har drömt i hela ditt liv om att bli lokförare eller spelutvecklare och skulle läsa utbildningen även om den var tio år lång och möjligheterna till jobb små, men för de allra flesta tycks utbildningens längd och det faktum att nio av tio får jobb efter examen vara väldigt viktigt.
Receptet till framgång
Hur kan det då komma sig att yrkeshögskolan år efter år visar upp så pass goda resultat? Receptet bakom utbildningsformens framgångar ligger till stor de i det nära samarbetet med arbetslivet som utvecklats under de tio år som yrkeshögskolan funnits. Låt mig ge er fem exempel på hur arbetslivet är med och formar och bidrar till yrkeshögskolans innehåll och kvalitet.
1. Efterfrågad kompetens. De utbildningar som startar har, för att få tillstånd, varit tvungna att visa på ett faktiskt behov på flera företag eller offentliga organisationer. Myndigheten håller sig löpande uppdaterade om trenderna på arbetsmarknaden och för en dialog med drygt sextio branschorganisationer och samtliga regioner om var behoven är som störst. Arbetslivets efterfrågan på kompetens leder till att nästan alla som examineras från en YH-utbildning kommer i jobb.
2. Skräddarsydda utbildningar. Yrkeshögskolans utbildningar tas fram i samarbete med representanter från arbetslivet som är med och skräddarsyr kursinnehållet och intygar behovet av yrkesrollen.
3. Arbetslivets engagemang. Varje YH-utbildning har en ledningsgrupp som ansvarar för antagningen, fattar de strategiska besluten och ser till att utbildningen leder till den kompetens som efterfrågas av arbetslivet. Ledningsgruppen består av en majoritet från det berörda arbetslivet.
4. Lärande i arbete (LIA). De studerandes möjlighet att snabbt komma ut i verkligheten och göra LIA är en viktig orsak till yrkeshögskolans goda resultat. LIA är en unik kombination av teori och praktik som bäddat för utbildningsformens framgångar och gjort den populär hos både studerande och arbetsgivare. Mer än hälften av de som examineras från yrkeshögskolan får jobb där de gjorts sin LIA.
5. Noggrann uppföljning. Utöver att myndigheten löpande granskar YH-utbildningarna görs även regelbundna uppföljningar av resultaten. Vi mäter bland annat hur många som kommer i jobb efter examen och hur nöjda arbetsgivarna är efter att ha rekryterat från yrkeshögskolan.
Myndigheten för yrkeshögskolan och yrkeshögskolorna runt om i landet har starka band till det regionala och lokala arbetslivet, så väl privata som offentliga arbetsgivare. Det är därför inte konstigt att yrkeshögskolan av en del kallas för arbetslivets utbildningsform.
En avslutande uppmaning
Låt mig avsluta med en uppmaning till dig som läsare. Oavsett om du fortfarande går på gymnasiet, är ny på arbetsmarknaden eller överväger en karriärväxling så är jag övertygad om att det kan finnas något som passar dig inom yrkeshögskolan. Är du ute efter en utbildning där du snabbt kommer i kontakt med arbetslivet, får möjligheten till praktik och jobb efter examen så kanske yrkeshögskolan kan vara något för dig. Men ny kompetens kommer inte av sig självt. Det förutsätter att du är beredd att satsa på dina studier, och visa att du har något som arbetslivet behöver.
Thomas Persson, Generaldirektör.
Myndigheten för yrkeshögskolan.