Under våren 2020 ställde gymnasieskolorna om till distansundervisning. Alla gymnasieelever skulle läsa sina kurser på distans och alla lärare skulle undervisa på distans. Omställningen gick fort och skolledare, lärare och elever gjorde sitt bästa för att få de sista månaderna i skolan fram till sommarlovet att fungera.
Under den här tiden genomfördes flertalet mindre undersökningar för att se hur lärare och elever samt skolledare upplevde den uppkomna situationen1. En av dessa undersökningar var Ifous enkätundersökning som fokuserade på eleverna upplevelser av omställningen från att ha gått i skolan till att nu helt läsa på distans.
Anna Åkerfeldt
Fil. Dr. i didaktik
Foto: Magnus Kjellander
Eleverna ger en nyanserad bild
Delresultat från undersökning visar på en nyanserad och komplex bild där en del elever uppgav att de trivdes med att läsa på distans medan majoriteten av eleverna ville gå tillbaka till skolan. Ett av de främsta skälen som angavs av eleverna som ville tillbaka till skolan var avsaknaden av det sociala sammanhanget och framförallt umgänget med sina kompisar. De som var rätt nöjda med att läsa på distans lyfte det motsatta – det vill säga att de upplevde att det var rätt skönt med att slippa det fysiska sociala umgänget. Vidare svarade en del av eleverna att de fann ökad studiero när de studerade via distans. Andra elever uppgav att de inte hade en plats i hemmet att studera ifred. Undervisning och lärande med stöd av teknologier som delvis kommer fram utifrån enkäten är en bild som visar fram både utmaningar och möjligheter.
Design för och i lärande
Verksamma i skolan arbetar dagligen med att hantera, diskutera och reflektera kring didaktiska frågorna – varför, hur och vad teknologierna kan användas till i undervisningen. Didaktiska frågorna behöver ständigt vara närvarande som till exempel: Vad är syftet med undervisningen? Vad och hur ska eleverna lära sig? Frågor kring tidpunkt och resurser behöver också diskuteras och prövas. Vilka lärresurser ska användas av läraren och vilka ska användas av eleverna utifrån deras individuella behov? Valet gäller såväl analoga om digitala resurser. Här blir det centralt att göra medvetna didaktiska val av såväl innehåll som vilka resurser som kan användas. Att designa för lärande på distans har inget rakt och enkelt svar utan det är en komplex väv där det inte finns en lösning, en digital lärresurs eller ett sätt att bedriva.
Undervisning utan det kräver didaktiska medvetna val, kollegialt lärande samt att lärare får möjlighet att utveckla digital kompetens.
Fokus på didaktiken snarare än tekniken
Resurser, analoga såväl som digitala, som används i skolan behöver värderas och väljas på ett systematiskt och hållbart sätt. Jag tror att vi kommer se flera undervisningssituationer som kan ses som hybrida lösningar. Det vill säga att eleverna, beroende på vad som ska behandlas, arbetar hemma eller i skolan där det inte är omständigheterna (som under vårens pandemi) som avgör platsen utan de är de didaktiska överväganden som utgör underlag för hur undervisningen ska designas. I egenskap av forskare inom fältet möter jag intresserade, engagerade och kunniga lärare och skolledare som diskuterar dessa frågor dagligen. Lärares och rektorers profession och deras kunskap om dessa frågor utifrån verksamhetens behov och dess krav och riktlinjer behöver beaktas och tas på allvar. Det är ingen enkel fråga och kommuner behöver ta ett stort ansvar i det arbetet och hela tiden skaffa ökad kunskap inom området.
Lärarrollen i en framtida skola
Lärarprofessionen kommer bli allt viktigare i vår samtid där diskussioner, reflektioner och samtal är centrala för att göra kopplingar till situationen och sammanhanget som enskilda individer med stöd av en dator faktiskt är rätt usla på att göra. En framtida skola i mina ögon är en skola som skapar förutsättningar för såväl läraren att utföra sitt arbete som för eleverna att lägga grunden för livslångt lärande där teknologier används och väljs utifrån didaktiska frågeställningar snarare än att enbart fokusera på digitaliseringen.
Vi är en god bit på väg men fortfarande förekommer i debatten en polarisering kring att – å ena sidan se teknologier som frälsare och – den andra sidan som en förstörare av en hel generation. I mina ögon finns inget antigen eller utan både och.