Start » Utbildning » Kunskap i skolan kan neutralisera den tickande bomben
Framtidens Skola

Kunskap i skolan kan neutralisera den tickande bomben

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) som inte behandlas leder både till stort lidande och stora kostnader för samhället. Och om inte utsatta nyanlända får behandling nu sitter vi på en tickande bomb.

Det konstaterar Salah Haghgo som har egna erfarenheter av både svåra trauman från krig och tortyr och de effekter som utebliven behandling kan ge.

– Det är lätt att tro att det går att förtränga allvarliga händelser. Men så länge de förblir obearbetade finns de ständigt närvarande inombords och gör att man förblir trasig och fungerar mindre bra, berättar han.

Behandling viktig för integrationen

Trauman drabbar inte bara i krigszoner utan även mitt ibland oss som terror, död, tsunami, trafikolyckor och övergrepp. Men PTSD är ändå särskilt utbrett hos de som söker skydd i Sverige, undan krig och tortyr, och om det tillståndet tas om hand förbättras möjligheterna till en fungerande integration och ett värdigt liv.

Utan behandling ökar segregation och utanförskap

– Utan behandling ökar segregation och utanförskap då man drar sig undan när man har svårt att lära sig svenska och inte får livet att fungera. Det kan även leda till olika fysiska sjukdomar, långa sjukskrivningar och arbetslöshet. Kriminalitet och hämndlystnad är också vanliga följder.

Sammantaget leder det till stora kostnader för samhället, utöver det personliga lidandet, något som kan undvikas om behandling sätts in tidigt. 

Skolan påverkas – viktigt att våga ställa frågor 

Skolbarn med PTSD har olika typer av problem, alltifrån inlärningssvårigheter till oförmåga att koncentrera sig. För att kunna hjälpa personer med PTSD behövs mer kunskap och modet att vara nyfiken och ställa frågor.

Om lärare ska våga ställa rätt frågor måste de veta hur de ska hantera svaren.

– Genom en ökad kunskap hos lärare och vårdpersonal, och en fungerande samverkan mellan myndigheter, kan man upptäcka tecken PTSD tidigt. Men det behövs även fler instanser dit man kan remittera för behandling. Om lärare ska våga ställa rätt frågor måste de veta hur de ska hantera svaren.

Ytterligare en effekt av utebliven behandling av PTSD är att den kan gå i arv till barnen, även om dessa inte utsatts för egna trauman, vilket kallas för sekundärt trauma.

– Forskningen visar att det sekundära är lika allvarlig och orsakar lika mycket problem, något som skolvärlden måste vara uppmärksam på. Det innebär i sin tur att det inte räcker med att behandla barnen utan föräldrarna måste ofta inkluderas.

Ett oroande faktum är att de som på senare år behandlas på Röda korsets center för torterade flyktingar är de som kom som flyktingar från balkankriget i början på 1990-talet. De har nu fått allvarliga effekter av att ha levt med PTDS i många år.

– Därför är det viktigt att vi verkligen försöker ta hand om de som kommer hit nu. Jag vill inte sitta här om tjugo år och konstatera att det är först då som Syrienflyktingarna får behandling.

Salah Haghgo. Foto: Annika Falkuggla
Genom en ökad kunskap hos lärare och vårdpersonal kan man upptäcka tecken PTSD tidigt. Foto: Annika Falkuggla

Tortyr gav PTSD- som orsakade förlamning och stumhet 

Hans egen resa började då han som 12-årig kurd engagerade sig politiskt i Iran i slutet på 1980-talet. Han tillfångatogs och utsattes för grov tortyr i fängelset. Därefter flydde han och levde en tid i bergen där han fortsatte arbeta för den kurdiska politiska situationen och mänskliga rättigheter, innan han som 19-åring kom till Sverige som flykting.

Under de första 10 åren i Sverige lyckades Salah Haghgo mycket bra, han startade ett antal restauranger och byggde även upp ett framgångsrikt IT-företag med 160 anställda. Men han drabbades även av sjukdomar, som en allvarlig cancer han mot alla odds övervann.

Det som till slut fick mina trauman att komma i kapp mig var en mindre olycka

– Det som till slut fick mina trauman att komma i kapp mig var en mindre olycka där jag blev påkörd av en truck. Skadorna var rätt lindriga fysiskt, men utan att läkarna kunde förklara det så tappade jag all känsel i benen och blev förlamad från midjan och nedåt.

Det visade sig vara PTSD och han blev remitterades till Röda korsets center i Stockholm.

– Väl där fick jag ingen medicinering utan bara samtalsterapi. Först var jag motvillig men till slut släppte spärrarna och jag började berätta och bearbeta mina traumatiska upplevelser från krigen och tortyren. Så småningom började sedan känseln komma tillbaka i benen. 

Reaktioner kan utlösas i efterhand 

Under samtalsterapin drabbades han även av en reaktion i hjärnan, som utlöstes av den länge lagrade posttraumatiska stressen. Den drabbade hjärnans språkcentrum så han blev stum en tid innan han stapplande började kunna tala igen. Han tappade även helt eller delvis andra språk han kunde innan.

– Genom att berätta om mina egna erfarenheter vill jag bidra till en förståelse för hur allvarligt PTSD kan drabba, och samtidigt visa hur mycket man kan vinna genom ökad kunskap, avslutar Salah Haghgo, som idag är en uppskattad föreläsare och jobbar med arbetsmarknadsfrågor.

Nästa artikel