Under 2018 låg resultaten från yrkeshögskolan på samma höga nivå som för 2017, som var de bästa resultaten hittills både gällande examensgrad och andelen examinerade som var i arbete året efter examen.
Regeringen fattade under 2018 beslut om att öka antalet platser på Yrkeshögskolan med närmare 50 procent fram till 2022.
– Tack vare expansionen kan nu en lång rad populära utbildningar erbjudas fler studerande och näringslivet få hjälp med den nödvändiga kompetensförsörjningen. Yrkeshögskolan fortsätter att leverera höga resultat och det är positivt att fler nu får ta del av den, säger utbildningsminister Anna Ekström.
Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) fattade i januari beslut om ansökningsomgången hösten 2019 och 496 nya utbildningar med totalt 14 171 utbildningsplatser med start i år fick stöd. I årets beslut prioriterades tre utbildningsområden – byggteknik, teknik och tillverkning samt data/it – och det är data/it som är det område som ökar allra mest.
För att ta reda på hur arbetslivet uppfattar den kompetens som yrkeshögskolan ger genomförde MYH under 2017 en intervjuundersökning.
– Av de 378 arbetslivsföreträdare som intervjuades, som haft en aktiv roll i en utbildning som exempelvis ledningsgruppsledamot, ansåg cirka 9 av 10 att utbildningen givit den efterfrågade kompetensen som de annars inte kunnat hitta. De siffrorna är vi naturligtvis väldigt nöjda med, fortsätter hon.
Näringslivet aktiva partners
Yrkeshögskolan ska försörja arbetslivet med relevant kompetens, så utifrån det är ett tätt samarbete med näringslivet nödvändigt bland annat för att sondera vilka kompetensbehov som finns på olika områden.
– MYH har kontinuerliga kontakter med organisationer som Svenskt Näringsliv, LO, SKL, TCO, Saco och olika branschorganisationer för att både informera om yrkeshögskolan och stämma av kompetensbehoven. Det nära samarbetet med arbetslivet är en viktig förutsättning för lyckade resultat för yrkeshögskolan, förklarar Anna Ekström.
På lokal och regional nivå sker sedan samarbetet om själva utbildningarna, där en utbildningsanordnare tillsammans med berört arbetsliv utformar ansökningar till MYH utifrån det omkringliggande näringslivets behov av kompetensförsörjning.
Satsar utanför storstadsregionerna
Regeringen eftersträvar en väl fungerande kompetensförsörjning i hela landet vilket innebär att MYH i senaste beslutsomgången hade som utgångspunkt att koncentrationen till storstadsregionerna inte bör öka jämfört med dagens nivåer. 2017 var dryga 60 procent av utbildningarna förlagda till storstadslänen och det förhållandet bibehålls fortsatt.
– Antalet utbildningsplatser ökar i och med årets beslut i nästan alla län. Den största procentuella förändringen sker i Västerbottens län och Kronobergs län där ökningen är över 35 procent.
Dessutom fortsätter andelen distansutbildningar inom yrkeshögskolan att öka, närmare en fjärdedel av de utbildningar som beviljats kommer att ges på distans.
Finns utvecklingspotential
Det utvecklingsarbete som inletts med att göra yrkeshögskolan både mer långsiktigt stabil å ena sidan och flexibel å andra sidan fortsätter.
– Vi ser flera utvecklingsmöjligheter, bland annat att öka antalet enstaka kurser för att möta näringslivets behov av att möjliggöra vidareutbildning och karriärväxling för redan anställda. MYH har vidare haft regeringens uppdrag att kartlägga yrkeshögskoleutbildningar inom välfärdsområdet. Nästa steg blir att överväga behovet av mer nationell likvärdighet inom vissa av dessa utbildningar.
Anna Ekström avslutar med att konstatera att de är mitt inne i en stor utbyggnad av yrkeshögskolan och att det viktiga nu är att se till att den kan ske med bibehållen kvalitet och med effektivt resursutnyttjande.