Vi har saknat klassrummet, den fysiska lärmiljön. Skolans roll som plats för lärande och social utveckling är odiskutabel. Men jag ser tendenser till att vi återgår till det gamla utan att ställa oss frågan vad allt det vi lärt oss av digital undervisning under pandemin ger oss för nya möjligheter. Framför allt eftersom pandemin fått enorma samhällskonsekvenser och utmaningar för oss att lösa.
Vi längtar efter ett normalläge, att allt ska bli som vanligt igen men låt oss inte prata om återgång utan istället om det nya normala. Låt oss diskutera skolans roll som plats för lärande och social utveckling, om det unika som finns i det fysiska respektive det digitala rummet så att vi kan dra nytta av dem på bästa sätt. Med fokus på kvalitet och lärande, istället för timplaner. Läraren ska använda den undervisning som fungerar bäst i ett givet sammanhang och dra nytta av möjligheterna som finns och de nya erfarenheter som gjorts. I det ljuset är timplaner och föreskrifter om att undervisningen ska äga rum i skolans lokaler en begränsning av lärarens autonomi.
Jannie Jeppesen
VD
Swedish Edtech Industry
Vi har stora samhällsutmaningar att lösa
Klimatkrisen kräver en grön omställning av basindustrin och nya hållbara sätt att arbeta i alla sektorer, även i kommunernas ekonomiska ryggrad, de små och medelstora företagen. Detta tillsammans men den snabba digitala omställningen av de flesta branscher och offentlig sektor gör att behovet av ett livslångt lärande för att möta förändringarna på arbetsmarknaden ökar. Men också vad vi behöver lära oss förändras. Digital kompetens behövs inom varje yrkeskategori, inte bara för att möta det akuta behovet i tech-sektorn, men också för socionomen på förvaltningen, el-teknikern och läraren. Vad ställer detta för frågor till hur vi organiserar skola och utbildning?
Skolan är bara början på det livslånga lärandet
Dess organisation har länge byggt på principen en lärare, en klass och ett klassrum. Vi vet att lärande ofta sker även utanför klassrummet, på annan tid och i andra rum. Vi vet att elever idag behöver utveckla kompetenser och färdigheter för att leva och verka i en digital tid, men också för att lära att lära. Vi vet att elever behöver utveckla sin läs- och skrivförmåga både analogt och digitalt. Den digitala läsningen kan inte tränas och utvecklas analogt och vice versa. På samma sätt behövs både det fysiska och det digitala klassrummet.
Så låt oss använda möjligheten vi har nu till att tänka nyfiket
Hur drar vi nytta av de kvaliteter som det fysiska mötet och det digitala rummet ger oss? Vad vill vi pedagogiskt och hur kan vi organisera för detta? Låt oss tillsammans undvika att backa in i framtiden.