Start » Utbildning » Digital jämlikhet är en fundamental förutsättning för varje barns framtid
Framtidens Skola

Digital jämlikhet är en fundamental förutsättning för varje barns framtid

Foto: Unsplash

360 miljoner barn och unga runtom i världen saknar i dagsläget tillgång till internet, vilket bidrar till att skapa en enorm digital klyfta mellan de barn som har tillgång till internet och de som helt saknar uppkoppling. I samband med Coronapandemin har den digitala klyftan synliggjorts och förstärkts, även i Sverige.

Globalt saknar i dagsläget 360 miljoner unga människor tillgång till internet. Det resulterar i exkludering, begränsad tillgång till lärande och färre möjligheter för världens mest utsatta barn att nå sin fulla potential.

− Arbetet med att ge fler barn och unga tillgång till internet är viktigt utifrån så många olika perspektiv, inte minst eftersom det ger dem rätt förutsättningar att forma och skapa sin egen framtid. Målsättningen är självklart att alla barn och ungdomar i framtiden ska få tillgång till digitala inlärningsmöjligheter, säger Pernilla Baralt, general-
sekreterare för Unicef Sverige.

Coronapandemin har förstärkt den digitala klyftan

Coronapandemins skolstängningar har påverkat drygt 1,5 miljarder barns skolgång runtom i världen. När så många elever inte längre har tillgång till fysisk undervisning och istället är hänvisade till sina hem har faktorer som trångboddhet, social problematik, missbruksproblematik eller våld i familjen självklart en stor betydelse för elevernas möjligheter att tillgodogöra sig distansundervisningen. Även om Sverige har gått mot strömmen genom att hålla grundskolorna öppna under hela våren så har merparten av de svenska gymnasieeleverna varit hänvisade till distansundervisning, vilket bidragit till att somliga elever som exempelvis är beroende av fysiskt stöd från en lärare haft svårt att hänga med i undervisningen.

Foto: Melker Dahlstrand, Unicef

Att kunna delta i samhället digitalt har utvecklats till en fundamental förutsättning för att fullt ut vara en aktiv del av samhället. Barn och unga som exempelvis saknar tillgång till internet i hemmet riskerar att begränsa sina möjligheter att utbilda sig och så småningom göra entré på arbetsmarknaden. Pernilla Baralt likställer till och med tillgången till digital infrastruktur med varje barns rätt att ha tillgång till sanitet, hälsa och nutrition.

Inkludera alla elever i den digitala kunskapsresan

I augusti i år inledde Unicef ett globalt partnerskap med Ericsson för att kartlägga skolors uppkoppling i 35 länder till slutet av 2023. Kartläggningen av internetuppkoppling i skolmiljöer och dess omgivningar är ett viktigt första steg mot att ge varje barn tillgång till digitala inlärningsmöjligheter.

− Den digitala klyftan är tydlig även i Sverige. Precis som i utvecklingsländerna riskerar de barn och ungdomar som kommer från familjer med små ekonomiska resurser och sociala problem att halka efter. Alla elever har inte tillgång till en dator eller internetuppkoppling hemma. Många kanske är trångbodda och delar rum med föräldrar eller syskon. Då är det svårt att studera hemma, säger Pernilla Baralt.

Undersökningar visar att många av de gymnasieelever som hänvisats till distansstudier under våren har känt sig mer ensamma, varit stressade för att mor- och farföräldrar ska bli sjuka eller för att mamma eller pappa ska bli av med jobbet.

Hennes råd till lärare är att fånga upp de elever som inte hänger med i digitaliseringen och var beredd på att göra lite extra för att inkludera även dem i den digitala kunskapsresan.

Våga vara innovativ och se till att du själv har rätt kompetens och trygghet för att fullt ut kunna utforska digitaliseringens möjligheter. 

Nästa artikel