Start » Samhällssäkerhet » Försvarsmakten i ett nytt skede
samhällssäkerhet

Försvarsmakten i ett nytt skede

försvarsmakten
försvarsmakten
Foto: Försvarsmakten

Från att avvecklats till en spillra från 60-talet byggs en modern Försvarsmakt upp, anpassad mot ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Möt generalmajor Lena Persson Herlitz som leder Försvarsmaktens inriktningsavdelning.  

Efter Berlinmurens fall och Sovjetunionens sönderfall accelererade nedrustningen av den svenska Försvarsmakten som började i slutet av 60-talet då Sveriges militära försvarsförmåga nådde en topp. Då med över 20 brigader mot endast två år 2022. Lite slarvigt uttryckt var den politiska tanken från 90-talet att Sveriges gränser allra bäst skyddades genom riktade insatser i utvalda oroshärdar.

– Man omorganiserade Försvarsmakten i grunden från att försvara Sveriges territorium till att vara ett så kallat insatsförsvar, säger generalmajor Lena Persson Herlitz som då själv tjänstgjorde som förbandschef under internationella insatser i Bosnien, Kosovo och Afghanistan.

Granne med annan agenda

Parallellt hade Ryssland helt annan långsiktig agenda. Två ben var stora statliga intäkter från främst olja och gas samt genom strategiska närmanden till utvalda politiska ledare i väst. Man upprustade sin krigsmakt och öppnade samtidigt mot ekonomier i väst.

Rysslands inblandning i Georgien 2008 och deras annektering av Krim 2014 blev slutet för tanken om insatsförsvar.

– För Försvarsmaktens kom vändningen med riksdagens försvarsbeslut 2015. Politikerna ökade för första gången på länge försvarsanslagen. Fokus blev återigen skydd av Sveriges territorium.

Fem år senare – när Lena Persson Herlitz är ny chef för Försvarsmaktens inriktningsavdelning – kom ytterligare en budgetökning som skulle följas av ytterligare ökningar från 2022.

– Min uppfattning är att det, efter Rysslands anfall på Ukraina, finns en förståelse bland politiker och allmänhet för att vi för all överskådlig tid kommer att få leva med ett annat säkerhetsläge.

NATO är viktigt

Men hon är noga med att nyansera betydelsen av Sveriges och Finlands NATO-ansökningar.

– Sverige har i decennier haft både bilaterala och mulitnationella militära samarbeten med andra länder där kopplingen till Finland är det enskilt djupaste. Vi planerar och övar tillsammans med våra partners, där vissa är NATO-medlemmar.

Även den dag Sverige blir fullvärdig medlem i NATO kommer Försvarsmaktens fokus vara att skydda Sverige från ett väpnat angrepp, menar hon. Försvarsmaktens operativa förmåga utgör grunden för försvaret av Sverige och för att vara en relevant medlem i försvarsalliansen NATO. Sverige förväntas bidra med militära förmågor som höjer alliansen förmåga till avskräckning.

– Enskilt största skillnaden är att man genom artikel 5 har en försvarsgaranti från övriga NATO-länder. Det sänder i sin tur signaler till en potentiell angripare. Ett angrepp på en medlemsstat är samtidigt ett angrepp på övriga.

Fler övningar under våren

I sin roll i ledningsstaben leder hon arbetet med Försvarsmaktens framtida utformning. På frågan om hur kriget i Ukraina konkret påverkar svarar hon.

Under våren och försommaren har det pågått många militära aktiviteter och övningar i Sverige. Vi anpassar vår beredskap och övar mer vid ett ändrat säkerhetspolitiskt läge – som nu.

Lena Persson Herlitz

Övningar stärker vår militära förmåga. Och hon fortsätter:

– Parallellt är vi inne i en tillväxtfas där vi växer i såväl kvantitet som i kvalité. Till exempel utökas krigsorganisationen och mer personal anställs, mer materiel tillförs och lagerhållningen utökas. Det innebär exempelvis på sikt fler värnpliktiga, två nya brigader sätts upp, nya ubåtar och korvetter till marinen och generation E av Gripen. Vår bedömning är att vi senast 2028 kan nå målet att ha en försvarsbudget som motsvarar två procent av BNP. Om det skulle visa sig att det är möjligt att nå målsättningen tidigare kommer vi naturligtvis att anmäla detta till regeringen.

Allt fler vill göra lumpen

Hon är glad över det ökade intresset för militärtjänst. En ökning som sker trots att vi tappat den traditionella folkliga kopplingen. Hela 100 000 personer gjorde on-line-testet under 2021 för att kunna bli kallad till mönstring.

Knappt 6000 gör värnplikt just nu, en siffra som förväntas ligga på 8000 rekryter 2025. I början av 90-talet när hon själv gjorde militärtjänsten på KA4 i Göteborg, låg siffran på över 15 000 årliga värnpliktiga.

Samtidigt trycker hon på den enorma betydelsen av Sveriges Totalförsvar, vilket är en kombination av militärt och civilt försvar.

– Det handlar i grunden om nationell uthållighet i brett perspektiv. Att göra samhället robust. I allt från IT, cybersäkerhet och elförsörjning till logistik, livsmedelsproduktion och sjukvård. Finland – som kopierat Sveriges tidigare organisation, men utvecklat den – var till exempel bättre rustade än Sverige när pandemin
slog till.

Nästa artikel