Start » EdTech » Likvärdig utbildning för elever med dyslexi ett krav
Framtidens EdTech

Likvärdig utbildning för elever med dyslexi ett krav

dyselexi
dyselexi
Foto: Unsplash

Individanpassad undervisning med assisterande teknik för elever med läs-och skrivsvårigheter behövs i större utsträckning i landets skolor. Utökade resurser ger elever med dyslexi en ärlig chans att klara av sina studier.

Omkring fem procent av svenskarna har dyslexi vilket innebär specifika svårigheter med att läsa, läsflyt samt att skriva. Dyslexi är ärftligt. Besvären kan dock minska med rätt hjälpmedel. Numera finns det också olika program samt appar som underlättar för dem med läs- och skrivsvårigheter.

– Dyslexi har diskuterats sedan 1960-talet men det var egentligen först 20 år senare som man började förstå och utveckla metoder för att hantera dyslexi. Inom skolans värld har man uppmärksammat dyslexi i större utsträckning de senaste tio åren, förklarar Idor Svensson, professor vid Linnéuniversitetet.

Ökad kunskap

Vissa kommuner är uppdaterade och ser till att eleverna får den hjälp som behövs medan andra kommuner näst intill försummat frågor rörande dyslexi.

– Kunskapen är större över lag och allt fler lärare och pedagoger vet hur de ska arbeta med frågor rörande dyslexi. För elever med dyslexi har det givetvis en avgörande betydelse.

Studier visar att de elever som får adekvat hjälp lättare hänger med i skolan och har en större chans att klara av sina studier vilket också resulterar i bättre självförtroende och en bättre självbild. 

Hjälpmedel för alla

Det finns numera också en större marknad för assisterande teknik där program och appar är lättanvända och tillgängliga.

– Tidigare var tekniska hjälpmedel kostsamma och därmed endast tillgängliga för ett fåtal. Nu går det att ladda ner appar gratis eller för en rimlig penning, det gör stor skillnad.

Idor Svensson menar att två huvudfunktioner är viktiga i sammanhanget. Det ena är att personer med läs- och skrivsvårigheter ska ha möjligheten till att ta till sig text, det andra att de även ska kunna förmedla text. Istället för att läsa sig till information är det alltså möjligt att istället lyssna sig till information. Att förmedla text med penna och tangentbord är också en svårighet för dem med läs- och skrivsvårigheter vilket underlättas av appar där man istället kan tala in meddelanden och på så vis förmedla sig. Detta har vetenskaplig grund från ett 3-årigt forskningsprojekt vid Linnéuniversitetet där 5 olika appar testades.

– Tidigare nämnda funktioner tillsammans med en funktion som kan scanna text utgör en stor skillnad som underlättar avsevärt.

Stridbar fråga

Assisterande teknik likväl som specialpedagogiskt stöd utgör en avgörande skillnad med goda resultat men frågan kvarstår; måste man läsa och skriva på det traditionella sättet? Frågan är kontroversiell men måste ställas.

– Det viktiga är om du har möjlighet att ta till dig och förmedla information. Hur du sedan gör det är av sekundär betydelse.

Nästa fråga är hur mycket tid man ska lägga på att jobba med läs- och skrivsvårigheter under skoltiden för dem med svår dyslexi. Om de fått adekvat träning. I vilket fall behöver undervisningen individanpassas i större utsträckning.

– Om man inte kommit igång med läsningen innan årskurs fyra kan man fundera över om det är rimligt att kämpa när det ändå finns så goda hjälpmedel? Genom tidiga insatser kan vi motarbeta onödig stress och ökad utanförskap för den här gruppen. Sedan får framtiden utvisa i vilken utsträckning vi behöver kunna läsa och skriva på det traditionella sättet, avslutar Idor Svensson.

Next article