Start » EdTech » Sist ut i Norden, men vi startar inte från noll
Framtidens EdTech

Sist ut i Norden, men vi startar inte från noll

Jannie Jeppesen
Jannie Jeppesen
Jannie Jeppesen, Vd Swedish EdTech Industry. Foto: Swedish EdTech Industry

I oktober 2017 kom så till slut Sveriges första nationella digitala strategi för skolväsendet, sist ut bland våra nordiska grannländer. 2022 skall vi vara ledande på att utnyttja digitaliseringens möjligheter i skolväsendet.

Ganska optimistiskt kan man tycka, men med en dos realism, så skall det vara möjligt. För trots vår sena start så vi startar inte från noll, Sverige har kommit långt inom flera områden, men måste kavla upp ärmarna och få ett par grundförutsättningar på plats.

Utveckligen springer fram

Våra nordiska grannländer haft sina digitala strategier på plats sedan länge, Norge redan så tidigt som 2006. Gemensamt för de nordiska strategierna är att säkerställa likvärdigheten. Alla elever har rätt att utveckla den digitala kompetens man behöver som framtida medborgare, oavsett vilket klassrum man hamnar i. En kompetens som ytterst bottnar i frågor om demokrati, etik, hälsa och kunskapsutveckling. Våra elever skall kunna orientera sig i och agera i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde, i ett samhälle med en ökad digitalisering och en snabb förändringstakt.

Det är ett komplext samhällsuppdrag, nästan svindlande i tider av artificiell intelligens, automatisering och kontantlösa samhällen. Samtidigt har vi stora utmaningar med en eskalerande lärarbrist och ökade skillnader i kunskapsresultat. Om vi verkligen skall se till digitaliseringens möjligheter så är det genom att lösa våra utmaningar.

Steg 1: Underlätta administration

Trots vår avsaknad av nationell strategi, så är vi inte sist på bollen, arbetet har hos oss pågått underifrån. Det har under lång tid arbetats med och genomförts omfattande investeringar i digital teknik och verktyg hos skolhuvudmän. Skolhuvudmännen börjar också se nyttor i form av tidsbesparingar, minskat dubbelarbete och ökad flexibilitet i administrativa processer, samtidigt som man också mött upp samtidens allt ökande behov av information och kommunikation. Men här har man kommit olika långt ute hos huvudmännen. Digitalisering, rätt genomförd, sparar tid, lättar på arbetsbörda och skapar möjligheter för lärare att göra rätt saker. Men då måste man utgå från de reella behoven i verksamheten och här är beställarkompetensen central. Tekniska lösningar som inte möter verksamhetens behov gör att digitaliseringen skapar frustration och upplevs som ett krångligt extraarbete, när det egentligen borde vara precis tvärt om. Det finns redan idag smarta system, enkla inloggningslösningar och program men det är ett komplext ekosystem som skall lira ihop för att få full effekt. Avsaknaden av nationell samordning har dessutom medfört ett par luckor där vi saknar standarder för att öka interoperabiliteten mellan systemen, ett arbete som nu intensifieras och kommer ge stor effekt.

Steg 2: Smart undervisning

Nu är ny teknologi på väg in i skolan genom digitala adaptiva och självrättande provsystem, digitala elevassistenter och nya avancerade läromedel. Här finns en stor potential att med hjälp av data om elevernas lärprocess kunna ge mer stöd och utmaningar till eleverna, vilket skulle resultera i förbättrade skolresultat. Men den digitala miljön ställer nya krav på undervisningen. Den lilla forskning som finns, pekar på skillnader i läsförståelse vid digital och analog läsning, där den ena inte kan ersätta den andra. En studie visar på utmaningar med att jobba digitalt, en annan på fördelar. Vad forskning däremot är samstämmig kring är att lärarens förutsättningar och förmåga att planera för och genomföra undervisning är avgörande för elevernas resultat. För att lyckas måste satsningar på lärares kompetensutveckling prioriteras, ett centralt uppdrag för varje huvudman och skolledare. En kraftfull nationell satsning på praktiknära forskning skulle ge en ökad kunskap och medverka till utvecklad metodik.

Satsa på forskning

Om digitaliseringen skall bidra till att skapa en skola som är likvärdig, där lärare trivs och utvecklas i yrket och skapa de bästa förutsättningarna för alla elever att nå kunskapskraven då är beställarkompetens, fler standarder, prioriterad kompetensutveckling och en kraftfull satsning på forskning en bra start. Då är det realistiskt att vi är ledande i att utnyttja digitaliseringens möjligheter redan 2022.

Nästa artikel