Skip to main content
Start » Utbildning » Framgång med dyslexi som medel
Framtidens Skola

Framgång med dyslexi som medel

H.K.H. Prinsessan Sofia tillsammans med H.K.H. Prins Carl Philip.
H.K.H. Prinsessan Sofia tillsammans med H.K.H. Prins Carl Philip.
H.K.H. Prinsessan Sofia tillsammans med H.K.H. Prins Carl Philip. Foto: Kungahuset.se

Att ha problem med att läsa och skriva betyder inte att du kommer att ha svårighet att lyckas och nå framgång. Personer med dyslexi utmärker sig i alla samhällsskikt, från styrelseledamöter till entreprenörer till fysiker.

– Eftersom många har slutat tro på sig själva består mycket av vårt arbete med dyslektiska barn är att hjälpa dem att återupptäcka att de är smarta och kompetenta, säger verksamhetschefen Sofia Ewerlöf som arbetar på Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias Stiftelse.

Personer med dyslexi har svårt att skriva och läsa bokstäver och ord, vilket är en inlärningssvårighet som inte har något att göra med deras intelligens. Trots detta faktum klassas dyslektiker ofta som ”lata” och ”dumma”, särskilt under de formgivande skolåren när de kämpar för att hålla jämna steg med sina kamrater.

Studier visar att dyslektiker ofta är bättre på vissa saker jämfört med andra. Några av de många positiva egenskaper som tillskrivs personer med dyslexi är deras förmåga till kreativitet, problemlösning och kommunikationsförmåga. Prinsparets personliga engagemang ligger till grund för Stiftelsens två verksamhetsområden som är att jobba för en schysstare och tryggare nätvardag samt att öka respekt och förståelse för personer med dyslexi.

En tyst katastrof 

Andelen personer med dyslexi är cirka 5-8 procent av befolkningen. I Sverige har alltså 500 000 till 800 000 personer dyslexi. Sofia Ewerlöf kallar det för en tyst katastrof, eftersom att många barn med dyslexi upptäcks först i mellan- eller högstadiet. Att upptäcka dyslexi tidigt är avgörande för hur en person kan tillgodogöra sig kunskap i skolan och hur de kommer att kunna hantera det senare i livet. Många elever känner skam för att inte kunna läsa och skriva. Ofta cementeras bilden av sig själv som dum, vilket bidrar till utanförskap. I dag finns det heller inga nationella riktlinjer för hur skolor ska upptäcka och stötta barn med dyslexi.

Olika av naturen

Skolan blir en plats för de som passar in i normen – en plats där det exempelvis inte finns utrymme att tillgodose sig kunskap genom bilder, vilket är ett viktigt verktyg för en dyslektiker. Det är inte lärarnas fel, menar Sofia Ewerlöf, då de redan är hårt pressade på grund av knappa resurser och hög arbetsbelastning. Men det borde satsas mer resurser från samhället. Resurser som sätts in redan i förskoleåldern och där man genom hela skoltiden ger alternativa verktyg och anpassade läromedel som gör undervisningen mer tillgänglig.

– Vi behöver en kognitiv mångfald och vi måste bejaka våra olikheter, säger Ewerlöf bestämt.

Dyslexialand

Dyslexialand är landet som existerar på sociala medier och som har sin egen flagga, nationalsång och såklart sin egen prins och prinsessa. Landet skapades av prinsparets stiftelse bland annat för att lyfta fram positiva förebilder i framgångsrika personer. Syftet är att visa att dyslexi inte är ett hinder för att uppfylla sina drömmar. Förkämpar för dyslexins positiva egenskaper är profiler som Paolo Roberto, entreprenören Pigge Werkelin, Loa Falkman och författaren Helen Tursten med flera.

I en intervju beskriver Paolo Roberto sin dyslexi som ett vapen och inte ett handikapp. Han menar att den är en tillgång som gjort att han rönt den framgång han har idag med flera hundra anställda, flertalet företag och kokböcker. Sofia Ewerlöf säger att initiativet mottagits positivt:

– Vi får många ”tack för att ni pratar om oss på ett annat sätt och inte som ett problem och anomalier mot normen”.

Utnyttja kreativiteten

Det har visat sig att ”tänka utanför ramarna” kommer mer naturligt till den dyslektiska hjärnan än benägenheten att stava rätt. Prinsparets stiftelse lanserar därför senare i höst en filmserie som lyfter upp ett samhälle där dyslexi inte existerar. Man har helt enkelt vänt på myntet och visar ett dystopiskt samhälle utan IKEA, iPhone, glödlampor och andra saker vi tar förgivet. Utan dyslexi och andra former av olikheter skapas ett fattigare samhälle. Med mångfald och inkludering skapar vi ett innovativt och dynamiskt samhälle rustat för framtiden.

Next article