Start » Infrastruktur » Ta ansvar för hela livscykeln och lagstifta cirkulärt
Infrastruktur

Ta ansvar för hela livscykeln och lagstifta cirkulärt

Foto: Unsplash

Med rätta ökar samhällets krav på byggindustrin i Sverige när det kommer till den miljöbelastning som byggandet står för. Bygg- och fastighetssektorns utsläpp av växthusgaser uppgår till cirka 35 procent av Sveriges klimatpåverkande utsläpp. För att skynda på minskningen av dessa utsläpp föreslår regeringen att obligatoriska klimatdeklarationer för byggnader ska upprättas från 1 januari 2022.

Björn Åstedt

Björn Åstedt

vd, Stålbyggnadsinstitutet

Foto: Lars Hamrebjörk 

Ny lag om klimat-deklarationer. Regeringens syfte med den nya lagen är att minska klimatpåverkan vid uppförande av byggnader genom att synliggöra denna påverkan.

Lagförslaget innebär ett nytt ansvarsområde för byggherren som då kommer att få ansvara för att upprätta och lämna in klimatdeklarationer till myndigheten Boverket.

Syftet är givetvis gott. Men den som tänker lite längre upptäcker att förslaget haltar betänkligt. Den stora bristen i förslaget är att bara uppförandet av byggnader ska beaktas. En byggnad bör uppföras med så lång tidshorisont som möjligt samt vara konstruerad på ett sådant sätt att den kan anpassas efter fastighetsägarens framtida förändrade behov.

För att få ett så korrekt svar som möjligt av klimatdeklarationerna bör således byggnadens hela livscykel inkluderas i deklarationen. Vi har dessutom en framväxande cirkulär ekonomi att ta hänsyn till. Genom det linjära tanke-sättet i lagförslaget försvåras och försenas en cirkulär byggindustri i Sverige och går dessutom på tvärs med regeringens strategi för omställning till en cirkulär ekonomi.

EPD-verktyg förenklar

Ett verktyg för att mäta och kvantifiera miljöpåverkan från byggindustrin är att upprätta miljövarudeklarationer, så kallade EPD:er. Det kan göras för de byggprodukter som produceras och används för uppförande av byggnadsverk.

En EPD beskriver byggproduktens miljöpåverkan under hela dess livscykel.

Här inkluderas alltså alla relevanta steg från produktionen till återbruk eller återvinning då produkten behöver bytas ut eller hela byggnaden rivs.

Tidigare har processen med att ta fram EPD:er varit mycket tids- och resurskrävande och därmed varit förknippad med höga kostnader. De senaste åren har det blivit möjligt att ta fram EPD:er med hjälp av programvaror, så kallade EPD-generatorer, som kraftig reducerar tidsåtgång och kostnader. Utvecklingen går snabbt och kostnaderna förväntas sjunka ytterligare de närmsta åren.

Med moderna programvaror finns således goda möjligheter att redan idag inkludera alla delar i en byggnads livscykel i klimatdeklarationerna. Att inkludera samtliga delar i livscykeln ger ett mer komplett resultat. Till exempel bör självklara delar som återvinnings- och återbrukspotential inkluderas.

Menar regeringen allvar med strategin för omställning till cirkulär ekonomi bör man tänka om och lagstifta cirkulärt.

Nästa artikel